För drygt 20 år sedan förändrades synsättet på äldreomsorgen. Äldre människor som tidigare hade haft helackordering på sina boenden fick i stället ett eget hyreskontrakt. Separata prislappar sattes på vård, omsorg och mat. Motsvarande utveckling ägde rum inom funktionshinderomsorgen.

I över tio år har politikerna i kommunfullmäktige beslutat om hyreshöjningar inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Höjningen har landat på två procent om året. Det är mer än höjningen bland lägenheter på den öppna hyresmarknaden under senare år.

Med det nya beslutet blir allmännyttan normerande genom bruksvärdesprincipen. I det här fallet får kommunala fastighetsbolaget Lindens hyreshöjningar genomslag även i kommunens äldreboenden och gruppbostäder, men först ska grundhyran justeras.

Samtliga lägenheter har gåtts igenom inför det nya hyressättningssystemet. Standarden i varje enskild lägenhet har bedömts, men även tillgången till gemensamma utrymmen och service av olika slag. Utifrån denna bedömning sätts den nya ingångshyran, efter jämförelse med två Lindenlägenheter.

I genomsnitt beräknas hyran inom äldreomsorgen öka med 300 kronor i månaden det första året, men det blir stora variationer beroende på lägenheternas standard. Bedömningen är att vissa större lägenheter har haft låg hyra sett till bruksvärdet.

Inom funktionshinderomsorgen förväntas hyreshöjningen i genomsnitt bli 100 kronor under ingångsåret, men även här är skillnaderna stora. I vissa gruppbostäder kan de boende räkna med sänkt hyra, medan en kraftigare hyreshöjning väntar dem som bor i större lägenheter i servicebostäder.

Förslaget väcker viss kritik, framför allt från FUB som bevakar intellektuellt funktionshindrades intressen. Den som bor i en gruppbostad gör det på grund av sitt funktionshinder, och har inte möjlighet att välja bostad. Det är en kritik som även delas av flera partier.