
Det räcker inte att folk swishar om Kulturhuset i Sävsjö ska räddas, menar insändarskribenten. Foto: Emelie Makrill
I den här tidningen 30/3 kommer det inte som en överraskning att Kulturhuset i Sävsjö hamnat i en likviditetssvacka. Göran Häll (S) vill rädda verksamheten med swish men det kommer behövas betydligt mer än så. Framförallt efterlyser jag besked från Kulturhuset vilka förändringar de är villiga att vidta i sin framtida verksamhet?
Skidturismbolaget Skistars VD, ett bolag som fått stänga ner delar av sin verksamhet, uttalar sig i Dagens industri 25/3: ”Ur kriserna kommer alltid något nytt”. Men som tidigare socialdemokratisk politiker i Sävsjö vet jag också att Kulturhuset hade en ganska så hög svansföring då det diskuterades att förlägga turistbyrån där. Personligen tyckte jag det framstod idealiskt att ha turistbyrån på Kulturhuset eftersom att det skulle trygga lite stabila hyresintäkter till verksamheten. Det blev ingen turistbyrå på Kulturhuset och ledningen på Kulturhuset får väl i detta läge med likviditetssvackan ta och redogöra för varför det inte passade in med verksamheten.
Annons
Annons
Sedan har jag reflekterat över lokalytorna. Hur ser beläggningen ut? Kanske är det dags att minska ner och planera för ett kontorshotell i en del av ytorna? Att biografen är en angelägenhet råder ingen tvivel om, men samlingarna typ med pensionärsorganisationerna kanske i framtiden kan ske i det fina församlingshemmet eller på Kamelen? Röda Korset genomförde nyligen ett årsmöte på Kamelen, för att ge ett exempel, och det fungerade väldigt bra.
Sävsjö är så pass litet att ser man allt affärsmässigt borde förmodligen verksamheten läggas ner. Men vi har kulturpolitiska strävanden och mål om att tillgängliggöra kultur vilket möjliggör för att verksamheten ska leva vidare. Givetvis är resurserna begränsade och det måste också bli en ordning där Kulturhuset inte springer runt och tigger pengar överallt. Kulturhuset måste alltså hitta en lösning så att verksamheten på ett stabilt sätt kan leva vidare.
Som nytillträdd länsförbundsordförande i Landsbygdspartiet oberoende fick jag ett brev från Anna-Karin Rostedt och Pelle Nööjd. De anordnade paneldebatt om urbaniseringen med Po Tidholm där de fick pengar av Leader Linné och jag antar även Landshypotek Bank. Tiggeriet handlade om 2 000 kr och det fanns inte något erbjudande med om att LPo skulle få medverka på scenen. Givetvis var inte LPo intresserade att stödja Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna i detta. Man frågar sig vilken ekonomisk planet lever de som undertecknade tiggeriet på?
Annons
Det är lika pikant som att Kerstin Hvirf (S) sprungit runt och sålt ankor på kommunfullmäktige, närmast som en skatt på oss som varit ledamöter där. Givetvis har jag råd att köpa en anka av Kerstin Hvirf, men efter att Kulturhuset inte tog erbjudandet med turistbyrån köpte jag ingen anka. Det föll inte i så god jord, men jag tyckte ändå det var lämpligt markera mot Kerstin Hvirf att Kulturhuset i mitt tycke inte tagit tillvara på ekonomiska utvecklingsmöjligheter.
Med detta sagt vill jag likt Göran Häll att Kulturhuset ska finnas kvar. Men innan folk börjar att skänka något dit ska Kulturhuset konkretisera hur de ska vända på verksamheten? Kan de krympa ihop? Har de lån ska de även diskutera med långivarna att de kanske kan matcha skuldavskrivning med vad folk skänker.
Mikael Sterner, Sävsjö