Annons

Annons

Annons

Ödehusrörelsen speglar ett samhälle i förändring

Text

Allt fler vill rädda ett ödehus. I Jönköpings län står 85 personer på kö för att hitta sitt drömprojekt.

–Varje räddat ödehus är en seger för landsbygden, säger författaren Robert Danielsson som är initiativtagare till den svenska ödehusrörelsen.

Robert Danielsson är byggnadsvårdare, skribent och initiativtagare till Facebook-gruppen ”Jag räddade ett ödehus”.

Det stora intresset för ödehus speglar ett samhälle i förändring. Ett samhälle där klimatångest och coronarädsla har fått oss att fundera över vad vi egentligen håller på med, säger Robert Danielsson.

– Klimatfrågan har gjort att människor ser sin situation annorlunda. Det finns en önskan att styra om från konsumtion till att leva i bättre samklang med naturen. Då börjar man se landsbygden, och ödehusen, ur ett annat perspektiv. Det här är en utveckling som jag tror kommer att skyndas på ytterligare av coronarädsla och stängda gränser. Den inhemska produktionen hamnar i fokus och det kommer inte att handla om toalettpapper utan om grönsaker och mjölk. Att vi kan försörja oss själva, resonerar Robert Danielsson.

Annons

Annons

Robert Danielsson är byggnadsvårdare och har lång erfarenhet av att förvalta olika typer av kulturmiljöer. Han är också verksam som skribent och författare. 2016 startade han Facebookgruppen ”Jag räddade ett ödehus”. I dag har gruppen mer än 20 000 medlemmar – människor som drömmer om att rädda ett ödehus eller som redan har gjort det. På Facebook delar de med sig av sina historier och erfarenheter, kunskap och reservdelar. Deras berättelser har också utgjort grunden för Robert Danielssons populära bok med samma namn.

Ödehusen är en viktig samhällsekonomisk resurs – särskilt när och där det råder bostadsbrist, menar Robert Danielsson.

–När 40-talisterna började gå i pension blev det brist på tjänstemän i många kommuner. Men många av de yngre personer som får jobben kan inte leva upp till bostadskarusellens regler och krav. Alla har inte råd att köpa en villa i Äppelviken för 16 miljoner. Men även en person med ett litet kapital kan förvärva ett ödehus och kompensera med eget arbete.

Samtidigt, menar Robert Danielsson, har byggindustrin slagit knut på sig själv.

–Situationen för nyproduktion är svår. Det är en utmaning att bygga nytt på ett lönsamt sätt och samtidigt uppfylla kraven på ett hållbart byggande med väl genomförda livscykelanalyser. Byggbranschen står inför en stor omställning, där man måste komma bort från vinstmaximering och tanken att alla ska bygga ett nytt hus vart trettionde år. Istället måste miljö och klimat in i bilden, samtidigt som man tar hänsyn till människors ekonomi.

Annons

Här har ödehusen en outnyttjad potential, menar Robert Danielsson. Någon har en gång i tiden lagt mycket tid och pengar på att bygga dem – och att inte ta tillvara det värdet är resursslöseri. Han ser också ödehusrörelsen som ett sätt att vitalisera den svenska landsbygden.

Annons

–När människor flyttar ut på landet så är det en mycket stor del av konsumtionen som hamnar lokalt. I nationalekonomin brukar man säga att 80 procent av personens inkomst återgenereras lokalt. En familj som renoverar och flyttar in i ett ödehus betyder mycket för bygden.

Allt fler ser, enligt Robert Danielsson, landsbygden som en möjlig utkomst. Just nu har ödehusgruppen en intressentlista med 1500 personer som vill hitta ett ödehus. Kommunerna har också börjat vakna till liv och inse att detta är ett tillfälle att ta tillvara. De kommuner som har problem med avflyttning ser ödehusen som ett sätt att locka nya invånare. De som har bostadsbrist ser i ödehusen en möjlig lösning. I dag samarbetar ödehusgruppen med ett 50-tal kommuner som har inventerat tomma hus och nu vill ha dem förmedlade.

Även i Jönköpings län är intresset för ödehus stort. Robert Danielssons föredrag har dragit fulla hus både i Jönköping och i Bruzaholm. Just nu letar 85 personer ett ödehus i våra trakter med hjälp av Facebookgruppen, och Robert Danielsson tror att chanserna är goda att de hittar ett:

–Jönköpings län är ett skogsrikt område där det finns förhållandevis många tomma hus som tidigare inte har setts som särskilt värdefulla. Jag tror att vi här, liksom på andra ställen, kommer att få se en gradvis omställning där allt fler av dessa hus blir räddade.

Annons

Finns det då inga moln på ödehusräddarens himmel? Jo, självklart finns det flera utmaningar som man ska vara medveten om, konstaterar Robert Danielsson

–Hus uppförda efter sekelskiftet är ofta byggda med sämre material, något som blir vanligare ju längre söderut i landet eller ju längre ut mot kusten som man kommer. Så där gäller det att vara uppmärksam. En annan sak som du också bör undersöka, är om huset har ett socialt stigma. Det finns ställen där det har hänt saker som är ett trauma för bygden. Det kan handla om husets historia och hur det har använts, eller enskilda händelser, som påverkar omgivningens sätt att se på huset. Till sist så går det inte att komma ifrån att läget är lika viktigt för gamla hus som för nya. Om huset ligger utmed en hårt trafikerad väg eller är uppenbart felplacerat på tomten så kanske det inte är just det huset som du ska rädda.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan