Vem kan väl egentligen gissa sig till en budget i dag? Den frågan har Värnamo, Sävsjö och Vetlanda kommuner, liksom Region Jönköpings län, ställt sig – och kommit fram till det självklara svaret. Det kan ingen.

Enligt kommunallagen ska budgetbeslut med skattesats och ekonomiska ramar för nämnderna fattas i november. Det normala är att kommuner och regioner framåt sommaren lägger fram antingen en preliminär vårbudget för nästa år, eller tilldelar nämnderna deras budgetramar.

Det normala existerar dock inte när corona härjar. Kostnaderna hopar sig och även om staten skjuter till pengar är den slutliga avräkningen osäker. Prognoser för skatteunderlag är inte värda papperet de är tryckta på med dagens varseltakt. Kraftigt ökad arbetslöshet kan också fresta hårt på kommunernas kostnader för försörjningsstöd. Därför är det helt rätt att skjuta upp budgetarbetet till efter sommaren, även om det ger snävare marginaler.

Ett decimerat regionfullmäktige fick på tisdagen en dragning av utvecklingsdirektören Kristina Athlei, som effektivt visade det allvarliga läget. 1 729 länsbor varslades i mars. Det är den högsta siffran i historien för en enskild månad, inklusive finanskrisen.

Det finns mycket stat, regioner och kommuner kan göra för att mildra konsekvenserna – men begränsningarna är ändå uppenbara. Relevanta åtgärder sträcker sig nämligen till att på olika sätt befria företag från kostnader så att så många som möjligt kan överleva och behålla personal.

Det är inte i grund och botten en ekonomisk kris vi ser. Det är inte hushållens köpkraft det är fel på. Att stimulera och uppmana till konsumtion skulle gå stick i stäv med smittskyddsåtgärder och helt bortsett från det vara utsiktslöst. Det enda som kan hjälpa är att pumpa in pengar så att ekonomin kan överleva i ide.

Vid fullmäktige redogjorde också hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig för läget i sjukvården. Regionen har visat framförhållning och handlingskraft genom att tidigt skjuta upp ej brådskande operationer, digitalisera vårdcentraler, inrätta infektionsmottagningar och utöka intensivvårdskapaciteten.

Nu visar Folkhälsomyndighetens nya värsta scenario att 300 covid-19-patienter samtidigt skulle behöva sjukhusvård i Jönköpings län vid pandemins topp, varav 60 skulle behöva intensivvård. Regionen räknar med att kunna iordningställa som mest 50 IVA-platser ett par veckor efter påsk.

Grannlänet Kronoberg har utökat sina intensivvårdsplatser med 100 procent. Än så länge är smittspridningen mycket mer blygsam i Kronoberg och allt talar för att en eventuell topp skulle komma senare där än i Jönköping.

Region Jönköping bör ta kontakt med Kronoberg och förhöra sig om möjlighet till hjälp med vårdplatser – och lova samma hjälp i utbyte om det blir nödvändigt. En ömsesidig avsiktsförklaring skulle stärka de gemensamma resurserna och kunna rädda liv.

Frågan om budgetpåverkan kan man, som nämnt, ta senare.