Liberalernas Mats Persson och Arman Teimouri skriver 13 augusti i Jönköpings-Posten om deras lärdom från coronakrisen: ”Utan företagare stannar Sverige. Företagen bygger vår välfärd”.

Efter en vår och sommar där våra välfärdsarbetare har levt med arbetsvillkor som vi aldrig hade accepterat under normala förhållanden, där vår sjukvårdspersonal ibland har haft så många liv att rädda att de inte har hunnit gå på toaletten under sina arbetspass, är detta ett hån mot alla de som arbetar varje dag för att vi ska ta oss igenom den här pandemin.

Den 3 april 2020 rapporterade Jönköpings Posten om att Jönköpings läns arbetsmarknad var hårdast drabbat av coronavirusets konsekvenser, efter storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Under perioden 1 mars - 12 april blev över 2000 arbetstagare uppsagda i länet. Denna siffra hade kunnat vara mycket högre, om det inte vore för Socialdemokraternas krispaket som kom tidigt under våren.

Stora statliga stöd har kunnat betalas ut till företag som har det tufft, och arbetstagare har permitteras med lön i stället för att sägas upp. Att då påstå att ”vänsterns politik är ett hån mot företagare” ser vi som ett ytterst magstarkt påstående.

Aldrig tidigare har behovet av en stark välfärd varit lika tydlig. En välfärd där de som är i behov av vård också får det. Där våra gymnasieelever har samma förutsättningar för att klara av sina studier. Där personalen inom vård- och omsorgssektorn har rimliga arbetsvillkor och löner.

Därför är vi övertygade om att mer pengar måste satsas för att se till att vår välfärd kommer alla till del - oavsett om du bor i staden, förorten eller på landsbygden. Oavsett vilken bakgrund du har, vad du heter i efternamn eller hur tjock din plånbok är.

Vi tror på ett starkt välfärdssamhälle, där alla kan ta del av en grundläggande trygghet - oavsett om den tryggheten stavas A-kassa, fri sjukvård eller schyssta villkor på arbetsmarknaden.

Det svenska välfärdssamhället byggs upp gemensamt mellan alla aktörer och individer i samhället, där man bidrar efter förmåga och får efter behov. Sådana visioner kräver verklig politisk handling genom till exempel omfördelning.

Liberalerna vet att det inte är våra lokala näringsidkare som vi vill se finansiera de jämlikhetssatsningar som kommer behövas framöver. Det är de företag som, med hjälp av statligt stöd, nu delar ut vinster bestående av våra skattepengar, som ska stå för notan.

Det är företag som Volvo, som under våren fick statligt krisstöd för att kunna korttidspermittera personal, samtidigt som de delade ut vinster till aktieägarna - vinst som i stället hade kunnat gå till löner. Därför anser vi att det är helt orimligt att dessa företag nu ska få öka sina vinster med hjälp av skattesänkningar.

När Sverige senast genomled en ekonomisk kris så var Liberalernas svar att sänka skatten. Detta kostar staten 113 miljarder kronor årligen - pengar som hade kunnat läggas på återuppbyggandet av det starka och jämlika välfärdssamhället.

Trots detta så är Liberalernas viktigaste lärdom från denna kris att vinstdrivande företag måste få bättre förutsättningar för att göra ännu större vinst. Samtidigt som vanligt folk ska behöva se hur deras välfärd hyvlas ner - bit för bit.

När pandemin är över har vi en unik chans att påbörja enorma jämlikhetssatsningar och en grön omställning. Det är inte småföretagarna i Gnosjö, Vetlanda eller Tranås som ska betala - det är storföretagen.

Vi vill att samma företag som under coronakrisen har finansierat sina vinstutdelningar med skattemedel ska betala notan för dessa satsningar. Frågan är vad Liberalerna vill att vanligt folk ska behöva offra för att finansiera partiets skattesänkningar?

Styrelsen i Jönköpings Läns SSU-distrikt