Aase Bergs prosa är explosiv. Efter att ha gett ut ett knippe poesiböcker som beundrats av de ynka men lyckliga få som värdesätter dikter gav hon häromåret ut den polemiskt självbiografiska romanen ”Haggan”. Och fick givetvis en större läsekrets. Nu förvaltar hon förtroendet med en ny självbiografi, som rör sig längre bakåt mot barndomen.