Replik på tidningens ledare "Vem ska hjälpa de arbetslösa?" (12/1).

Per-Ola Nilsson har rätt i att både varsel och arbetslösheten väntas öka under 2023 0ch 2024 och att detta kommer att kräva insatser.

Däremot delar jag inte bilden att Arbetsförmedlingen på något sätt har ”tagit ner skylten”. Vi finns i högsta grad tillgängliga för den som behöver stöd och hjälp – digitalt, via telefon eller fysiskt för den som behöver. Jag delar inte heller bilden av att kommunernas förtroende för myndigheten har ”körts i botten”. Jag kan förstås inte svara för alla 290 kommuner, men i Jönköpings län har vi ett livligt och förtroendefullt samarbete med inte bara kommunerna utan även med regionen, leverantörerna och näringslivet.

Arbetsmarknaden är fortsatt stark. Många branscher skriker fortfarande efter kompetent personal, och många av de som blir arbetslösa får ganska snabbt ett nytt jobb.

Det betyder inte att allt är frid och fröjd. Ungefär hälften av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen (150 000 personer) har varit arbetslösa mer än ett år, många betydligt längre än så. 85 procent av dem bedöms ha svårt att få ett jobb. Det handlar om personer som saknar gymnasieutbildning, har svaga kunskaper i svenska och som kanske aldrig har jobbat i Sverige.

I Jönköping är långtidsarbetslösheten glädjande nog väldigt låg. Det senaste året har de som varit utan arbete minst ett år minskat med hela 31 procent jämfört med året innan. Det beror bland annat på det engagemang och långsiktiga samarbete som finns mellan aktörer i hela regionen. Jag är stolt över det arbete vi på Arbetsförmedlingen i Jönköping gör tillsammans med våra samarbetspartner.

Johanna Buchalle

arbetsförmedlingschef, Jönköping

SVAR DIREKT:

Att Arbetsförmedlingen "tagit ned skylten" får nog sägas vara en väl vald liknelse när bara ett fullt ut bemannat kontor finns kvar på Höglandet. Johanna Buchalle kan så klart se fördelar med myndighetens nya organisation, liksom fortsätta ha en hög ambitionsnivå, men att låtsas som om inget har förändrats är inte klädsamt.

När det gäller kommunernas förtroende för Arbetsförmedlingen framgår det svart på vitt i SKR senaste rapport Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitiken 2022.

Inte ens var femte kommun anser att Arbetsförmedlingens lokala närvaro är ändamålsenlig för att stötta arbetssökande i kommunen. Bara 12 procent anser att Arbetsförmedlingen i hög eller mycket hög utsträckning klarar sitt uppdrag att hjälpa människor långt från arbetsmarknaden.

Vidare framgår att kommuner åtar sig allt fler uppgifter som ligger inom Arbetsförmedlingens uppdrag. Över 90 procent hjälper arbetssökande med att till exempel skriva in sig eller tolka beslut.

Drygt var femte kommun ser sig till och med tvungen att skjutsa invånare till Arbetsförmedlingen på annan ort.

Det är ord och inga visor, det.

Per-Ola Nilsson

ledarskribent