PÅ HÖGLANDET är det flera bondgårdar som redan har bjudit in offentligheten och det är fortfarande en del andra gårdar som kommer att välkomna besökare under de närmaste dagarna.

Nyligen besökte jag mitt första kosläpp.

Det är verkligen en speciell upplevelse att få se hur glada kor skuttar, springer och nästan dansar när ladans portar öppnas och de äntligen får ta sig ut i friheten och i den svala luften.

Det hela påminner lite om när gymnasieelever tar studenten fast med skillnaden att korna får springa ut varje år. Dessutom behöver de inte tänka på att söka några högskolekurser.

DET ÄR ALLT färre personer som kommer i kontakt med naturen. Många flyttar in till storstäderna eller huvudorterna.

Kosläppet blir därför inte bara en rolig tillställning för hela familjen eller nyfikna personer, utan erbjuder oinvigda möjligheten att lära sig mer om natur, djurvård och lantbruk.

Ofta är det just vid sådana här tilldragelser som barn för första gången får besöka en bondgård, och därmed också lära sig var vår mjölk, vår ost, vårt smör, vår glass och vårt kött kommer ifrån.

Dessa varor hamnade nämligen inte i mataffären av sig själva.

Annons

Men även vuxna kan lära sig mycket av att besöka en bondgård. Till skillnad från barnen, som får lära sig om hur produkter blir till eller hur en bondgård fungerar, får de vuxna främst en ökad förståelse för lantbrukets villkor.

I SVERIGE har bönderna höga krav på djurskydd jämfört med andra EU-länder.

Kosläppet i sig är en symbol för detta.

Enligt Jordbruksverket har korna rätt att beta i 90 dygn, i mellersta Sverige, under betessäsongen. Dessutom ska korna ha tillgång till betesmarken minst sex timmar i sträck varje dygn.

Betesmarken ska givetvis även ha en hög kvalitet.

Därför mår de svenska mjölkkorna i regel väldigt bra, trots att de, på grund av det kalla klimatet, inte kan vara ute så länge.

Sedan något år tillbaka har det införts en del lättnader i betesreglerna.

Förut fanns det krav på att djuren skulle hållas ute på bete ett visst antal dygn i sträck. Detta minskade bondens frihet att ta hand om sitt eget boskap utifrån sina egna förutsättningar.

De höga kraven har gjort det svårt för svenska bönder att konkurrera med de utländska.

VI HAR mjölk och andra mejeriprodukter i våra kylskåp för att någon mjölkbonde har vaknat tidigt, slitit hårt och kanske arbetat under större delen av dagen.

Men tyvärr är det svårt att få ihop det ekonomiskt för många mjölkbönder, på grund av de låga mjölkpriserna. Fjolårets mjölkpriser var särskilt svåra.

Antalet mjölkbönder har minskat under de senaste åren, många har varit tvungna att lägga ner verksamheten. Ekonomin är också en anledning till oro och stress.

Livet för en mjölkbonde är således mycket svårare än vad som syns utåt.

Det borde vi alla tänka på när vi köper vår mjölk i affären.