Det Elna Nilsson inte visste om Sävsjös historia var nog knappt värt att veta.

Den föra detta bibliotekarien var själv som en levande historiebok och ett lokalt uppslagsverk, därtill med förmåga att förmedla fakta med humor och smittande entusiasm. Berättarglädjen sinade aldrig.

— Genom åren har jag hunnit ha fyra yrken, först tandsköterska, sedan banktjänsteman, därefter bibliotekarie och nu är jag pensionär och det är det bästa yrket eftersom jag hinner göra så mycket annat, sammanfattade hon själv sitt yrkesliv i en tidningsintervju i början av 2000-talet.

Många skrifter 

Hennes kunskapskälla kom till nytta i en lång rad lokalhistoriska böcker och skrifter.

Från 1973 deltog hon i arbetet med hembygdsföreningens årsskrifter. Dessa skrifter kom sedan att utgöra basen för Sävsjöboken ”Sävsjö – ett samhälles liv och utveckling vid stambanan”, som utkom 1997 och bygger på 20 års arkivstudier och intervjuer med personer som hade egna minnen från de olika epokerna.

19 års torpinventerande resulterade 2005 i skriften ”Torp och backstugor i Norra Ljunga socken.

Annons

Med berättelser från Komstad gjorde hon skivdebut och hon blev sedan även filmstjärna i en film om henne själv.

Föddes i Skåne

Elna var född i Helsingborg men familjen kom till Sävsjö 1927 då Elna var fyra år.

Tidningens arkiv rymmer gott om artiklar om samlingar där Elna kåserat utifrån sina egna minnen.

Från uppväxten på 1930- och 1940-talet mindes hon Sävsjö som en plats som myllrade av liv, utom på söndagarna. Hon kom också ihåg fasan inför skolstarten och klasskillnaderna i samhället.

Hon har också mycket målande skildrat hur hon som ung upplevde nyårsafton 1946 med festligheterna då hon tillsammans med 7 000 andra blivande stadsbor firade under Sävsjös sista timmar som municipalsamhälle.

Föreningsmänniska

Genom åren har Elna varit engagerad i många föreningar, men Sävsjö hembygdsförening, den lokala Naturskyddsföreningen och Stiftelsen Komstad kvarn låg henne särskilt varmt om hjärtat.

Hon var för övrigt en av de första som på lokalplanet lyfte fram Komstads koppling till Bronx genom den tidiga utvandraren Jonas Brunck.

Elna var även hedersmedlem i flera föreningar, bland annat i Sävsjöflickorna som nyligen hyllade henne genom en belysning vid Elnas träd invid bron vid Melins kafé.

Almen tog Elna strid för i en rad insändare då den var hotad i början av 1980-talet. Detta är bara ett exempel på de många lokala frågor som Elna engagerat sig i och tagit strid för eller emot – och ofta vunnit gehör för genom att på sitt personliga sätt argumentera utifrån både hjärta och välunderbyggd fakta.