I den lilla orten Lövshult i Sävsjö kommun bor en eldsjäl. En man som under 40 år av sitt liv har dokumenterat människorna och livet på landsbygden. Mannen heter Ingvar Svensson och har fram tills idag spelat in över 60 filmer.

På bordet hemma hos Ingvar ligger två löpsedlar från Smålands Dagblad och Smålands-Tidningen. Ingvars arbete presenteras på båda två. På den ena står det Filmaren Ingvar Svensson - årets kulturpristagare och på den andra Fullt hus på filmfestival i Kännestubba. Båda är daterade 30 oktober, fast med nio års mellanrum.

Det var den 30 oktober 2015 som kultur-och fritidsnämnden i Sävsjö utnämnde Ingvar Svensson till årets kulturstipendiat för sitt filmarbete. Nio år innan dess hölls en filmfestival i Kännestubba där mängder av Ingvars filmer visades upp på storduk.

På bordet ligger även en käpp och ett par enorma, bruna träskor. Bredvid skorna ligger Guinness rekordbok från 1984.

– Dessa träskor hamnade i Guinness rekordbok som de största som har gjorts fram tills dess. Han som gjorde de här skorna kunde faktiskt ha dem på sig, förklarar Ingvar Svensson.

Det finns en anledning till att Ingvar visar upp käppen och träskorna. Vi slår oss ned i soffan och en film rullas igång på hans tv, med ett gammalt klipp som visar en man som går omkring i just de skorna Ingvar precis visat upp. Filmen var en av de första som Ingvar spelade in. Han visar även en film där Allgunnaryd visas upp. Ingvar är berättare i filmen och förklarar att orten tidigare var en levande landsbygd med affärer, smedja, café, skräddare och taxi. Nu finns inget av det som räknades upp kvar på orten.

Annons

– Jag tycker det är väldigt viktigt att bevara detta. Att kunna se tillbaka på alla kämpar som inte lever längre. Det är roligt att se tillbaka nu efteråt, säger Ingvar Svensson.

Olika filmteman

Det märks att han är engagerad i arbetet han gjort. Han har dokumenterat på papper vad alla filmer handlar om och vilken längd de har. Det är en stor variation av teman och filmtiden varierar mellan en minut till en halvtimme. Filmerna handlar om välkända personer i kommunen, skolklasser som prisats för miljöinsatser och när de flyttade en ladugård till hembygdsgården i Hultsjö 1979.

Det finns tre filmer som ligger Ingvar extra varmt om hjärtat. Alla handlar om speciella personer han träffat under sin tid i kommunen. Han nämner namn som Artur i Biskopsgården, Harry Eriksson och Anna och Stina Johansson från Hundåsen. Dessa personer hade en stor inverkan på Ingvar.

– Alla är så välkända häromkring. Som exempelvis Anna som var på politikerna om precis allt. Hon sa till dem om vägarna på landsbygden. Hon visste vad hon ville.

Ingvar Svensson hoppas nästa generationer ska kunna ta del av filmerna.
Foto: Frida Ohlin

Kärleken till filmen

Idag finns filmerna hemma hos Ingvar, hos kommunen och några exemplar hos personer som velat köpa filmerna. På kommunen finns det möjlighet att låna filmerna för de som önskar. Från början var det stumfilmer, men efter att Ingvar fick ett EU-bidrag fick han möjlighet att lägga till röster och även trycka filmerna på DVD.

Nu är Ingvar fyllda 84 år, och skapar inte längre film. Men kärleken till filmandet finns kvar, och han hoppas att framtida generationer får ta del av filmerna.

– Jag hoppas de får känna ungefär som vi gör när vi tänker bakåt. Känslan av att "tänk att de kunde leva på det där viset förr i tiden". Det är viktigt att de får se hur folket levde förr. Att kunna ta lärdom av vad de gamla har gjort!