Att flickorna i Jönköpings kommun i våras gick ut nionde klass med väsentligt högre betyg än pojkarna var förmodligen den gångna veckans minst oväntade nyhet. Det ser likadant ut i stort sett överallt och har så gjort i många år.

I Jönköpings län utgör Aneby – länets minsta kommun sett till antalet avgångselever i år – ett sällsynt undantag där pojkar fick något högre betyg än flickor i genomsnitt. I övrigt är bilden genomgående. Är du flicka är chansen mycket större att mamma och pappa kommer att nicka uppskattande när du kommer hem med avgångsbetyget.

Allra störst var denna genusklyfta i Gnosjö och Sävsjö kommuner. En skillnad mellan 244,8 i genomsnittligt meritvärde för flickor och 188,7 för pojkar i Gnosjö, i Sävsjö 232,6 respektive 178,0.

Med tanke på att det här är ett nationellt problem är det något staten snarare än enskilda huvudmän bör försöka komma åt (därmed inte sagt att kommuner och skolor bara ska ge upp). Med tanke på att det har varit känt – och till och med har eskalerat – i så många år är det märkligt att inte mer händer.

Jan Björklund lovade att göra upp med "flumskolan" när han blev utbildningsminister 2006. En hel del blev gjort under alliansens åtta regeringsår, men man kan väl säga att framgången var blandad. Till förlorarna hör pojkarna. För det är faktiskt inte undra på att flickor får högre betyg.

Annons

Fortfarande är det så att svenska skolelever från mycket tidig ålder förväntas jobba självständigt med kunskapsinhämtning och därtill ifrågasätta, analysera och resonera kring kunskaperna, medan det kan verka oklart var kunskaperna ska komma ifrån. Lärarnas Riksförbund har argumenterat för att yngre elever borde få lära sig mer fakta och att det självständiga arbetet kan sparas till senare. Tyvärr för döva öron, vad det verkar.

Fokus på att göra unga elever till självgående forskare gynnar de mest studiemotiverade, som i regel är flickorna, som mognar tidigare. Fokus på resonemang och analyser före faktakunskaper gynnar de mest verbala, också i regel flickor (som läser mer). Många studier visar också att pojkar tar mest skada av brist på ordning och disciplin i skolan. Klyftan mellan flickors och pojkars betyg är ännu större i skolor med låg kvalitet än i skolor där eleverna presterar på en hög genomsnittsnivå.

Pojkar sitter alltså med Svarte Petter på hand redan i grundskolan. Nästan två av tre antagna till högskolan är kvinnor. Detta inför en framtid när betydelsen av högre utbildning inte kommer att minska och klassiska mansyrken utan krav på utbildning inte kommer att bli fler.

Utvecklingen som försvårar för pojkar att lyckas måste vändas. Receptet är en skola utan förakt för gammelmodigheter som lärarledd undervisning och objektiva faktakunskaper – och där lärare kan och får upprätthålla ordning och studiero. Kunskaper först, analyser senare. Undervisning först, självständigt arbete senare.

Att skriva om läroplaner och förändra betygskriterier är förvisso inget som blir gjort på en kaffepaus, men att staka ut den rätta riktningen för arbetet borde inte vara raketforskning. Sedan är det bara att sätta igång.

Det har varit hög tid ett bra tag nu.