FÖRSVARSPOLITIKEN går åt rätt håll.

Försvaret kommer att få mer pengar. Sverige rustas upp för att möta det ökade militära hotet från Ryssland.

Även om det finns säkerhetshot i form av terror mot Sverige så är det inte längre något snack om att det är Ryssland som stör nattsömnen mest.

FÖRSVARSMINISTER Peter Hultqvist (S) var i måndagens anförande på Folk och försvars rikskonferens i Sälen tydlig med varifrån säkerhetshotet kommer ifrån och med att den svenska militära förmågan måste höjas.

Förmågan att stå emot så kallade cyberattacker framhölls särskilt.

Lägligt nog uppgav Försvarets radioanstalt, FRA, att Sverige i fjol utsattes för omkring 100 000 olika IT-attacker och att elnätet är särskilt känsligt för sabotage, vilket understryker allvaret (SVT 9/1).

Även Region Jönköpings län har utsatts för nätattacker.

Hultqvist sa också att utvecklingen i Ryssland inte lämnar utrymme för naivitet eller önsketänkande.

IRONISKT nog bygger S och regeringens orubbliga nej-till-Nato-politik till stor del på önsketänkande kring de bilaterala försvarsuppgörelser som Sverige gjort med exempelvis USA och Finland och nu står i begrepp att göra med Tyskland.

Vi ska naturligtvis ta alla chanser vi får för att förbättra vår säkerhet, men inom västvärlden är det Nato som är grunden för den nationella säkerheten.

De bilaterala avtalen är inte alternativ till Nato.

Säkerhetspolitik handlar om ömsesidiga försvarsgarantier och inte om att försöka förmå andra länder att försvara oss på våra villkor.

HUR MYCKET mer pengar Försvaret tilldelas återstår att se.

Annons

Allianspartierna har lite olika bud och regeringen vill inte tala om siffror ännu.

Det kan förvisso vara klokt av försvarsministern att inte ge sig in i någon budgivning om försvarsanslag, eftersom det är lönlöst att utmana oppositionspartier på anslagsduell.

KD och C vill se höjda anslag utan att nämna några belopp. M vill se 8,5 miljarder kronor fram till år 2020. L tycker att 28 miljarder över fyra år är lämpligt.

Problemet är att det är för mycket tyckande.

Vad den nya försvarsberedningen måste göra är att lyssna på Försvaret och låta militärerna prioritera satsningarna.

ÖVERBEFÄLHAVAREN har nu ett gyllene tillfälle att skriva en lång önskelista.

Givet att opinionen på relativt kort tid svängt kraftigt ifråga om försvaret så kan inte önskelistan prutas ned så lätt.

ÖB Micael Bydén har påpekat att Försvaret i det korta perspektivet måste kompenseras för ökande kostnader. Frågan är dock när pengarna kommer.

I försvarssammanhang är tidsfaktorn avgörande. Vi har nu under en lång tid satsat för lite på Försvaret, vilket lett till att vi tappat militär förmåga.

ATT BYGGA upp kapaciteten tar tid.

Därför finns det ingen anledning att dra benen efter sig.

Även om det nuvarande säkerhetsläget är oroande så kan vi ändå glädjas åt att det skett en betydande tillnyktring bland politikerna om hoten mot Sverige och behovet av att satsa på Försvaret.

Den stora uppgiften för politikerna är nu att omsätta ord i handling inom rimlig tid.