KOMMUNALSKATTERNA är högre än på länge.

Jämfört med millennieskiftet betalar invånarna nästan två kronor mer i skatt för varje intjänad hundralapp.

Samtidigt går det att ifrågasätta både effektiviteten och prioriteringarna i användningen av skattemedel.

Rapporten “Mer än tur i struktur” från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, kommer fram till att det finns en effektiviseringspotential på 10 till 15 procent i de svenska kommunerna.

BÅDE SKATTESIFFRORNA och ESO-rapporten diskuterades nyligen på ett riksdagsseminarium anordnat av Kristdemokraterna (24/1).

KD vill etablera sig som den främsta motståndaren mot slöseri med skattepengar, och har visst fog för positionen.

I rapporten som presenterades på seminariet, “Kommunalt skatteslöseri”, tar partiets ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed upp flera exempel där KD motsatt sig flådiga investeringar.

Ett exempel är när Jönköpings kommunalråd Andreas Sturesson (KD) motsatte sig fotbollsarenabygget på Jordbron.

Det finns fler exempel. I Linköping ska kommunen bygga ett nytt badhus för 760 miljoner och en ny gymnasieskola för 750 miljoner. I Göteborg planeras ett kommunalt hotell och äventyrsbad för två miljarder kronor.

Annons

Det fick Forssmed att under seminariet efterlysa en skatt på ambitionen att “sätta kommunen på kartan”.

DET ÄR BRA att KD uppmärksammar dyra arenabyggen, konserthus och kongressanläggningar. Men det finns fler sidor av frågan, vilket också blev tydligt under seminariet.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, pekade på landstingens ohållbara kostnadsutveckling. Den beror inte på slöseri utan på demografi: en 90-åring kräver mer resurser än en 70-åring, och allt fler lever längre.

De kommande åren kommer dessutom den stora 40-talistkullen upp i de åldrar där kostnaderna stiger. Ska samhället ge samma service till denna generation krävs kraftiga resurstillskott.

Men svaret på det problemet kan inte stavas höjda kommunalskatter. Sverige har redan allt för höga skatter på arbete.

Redan idag har det negativa effekter på sysselsättningen och incitamenten att arbeta. Ytterligare höjningar skulle riskera själva fundamentet för kommunernas ekonomi.

DÄRFÖR ÄR KD-rapportens förslag om en broms för kommunalskatterna bra. Bromsen skulle innebära att en kommun delvis får sänkta statsbidrag om skatten höjs.

Det skulle i någon mån kompensera för att kommunerna idag inte behöver ta de negativa effekterna av en skattehöjning, bland annat eftersom det kommunala utjämningssystemet då ger höjda bidrag.

SKL beräknar att 56 miljarder kronor kommer att saknas 2021, om kostnadsutvecklingen följer prognoserna. Ytterligare några år framåt i tiden saknas så mycket som 200 miljarder.

Att statsbidragen till kommunerna kommer att behöva öka är kanske oundvikligt. Men framför allt kommer kommunpolitiker runt om i landet att behöva effektivisera och prioritera.

SKL