FÖR ETT TAG sedan kunde vi ta del av nyheten om att Sveriges första surrogatagentur blivit polisanmäld av Sveriges kvinnolobby, som menar att surrogatmödraskap är att jämställa med människohandel.

Debatten kring värdmödraskap har intensifierats under de senaste åren i Sverige och blivit allt mer infekterad.

Friheten att kunna bilda familj utan att staten ska kunna bestämma hur det ska ske, har varit en paroll från liberala krafter från vänster till höger under de senaste decennierna.

Homosexuellas möjlighet att gifta sig och att adoptera barn och ensamstående kvinnors möjlighet att få assisterad befruktning har varit några av de frågor som förändrat förutsättningarna för familjebildning i Sverige under de senaste åren.

ARGUMENTEN som brukar lyftas mot surrogatmödraskap kommer i regel från två håll.

Dels från en skara som motsätter sig värdmödraskap av religiösa skäl, och dels från den grupp som menar att kvinnors kroppar skulle bli en handelsvara om surrogatmödraskap blev lagligt.

Argumenten kretsar alltjämt kring att kvinnor skulle utnyttjas och exploateras.

Frågan om surrogatmödraskap är långt ifrån enkel, det ska erkännas. Det är därför beklagligt att kvinnor ytterst lättvindigt pekas ut som offer i debatten och att slagord om människohandel och utnyttjande förekommer så pass frekvent.

Annons

En legalisering av den här typen av arrangemang handlar om att ge kvinnor mer makt över sina egna beslut och sitt egen kropp.

En svensk legalisering innebär att staten kan reglera och kontrollera att processen går rätt till, både rättsligt och medicinskt.

Risken med att surrogatmödrar utnyttjas i länder som inte åtnjuter rättsstatens skydd, är något som kan stävjas genom att surrogatmödraskap just tillåts och erbjuds i de länder där kvinnans och barnets rättigheter beaktas i betydligt större omfattning.

ETT FÖRSTA STEG i förändringen av lagstiftningen borde vara att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap.

Med den förändringen kommersialiseras inte surrogatmödraskap på en fri marknad, men gör det möjligt för en vän eller släkting att ställa upp som surrogatmoder, i utbyte mot en ersättning som täcker de medicinska kostnaderna.

Det är samtidigt viktigt att barnperspektivet står i fokus och genom att göra surrogatarrangemang legala kan vi försäkra att det offentliga har möjlighet att tillgodose barnets bästa.

Att göra surrogatmödraskap lagligt ger även homosexuella män en möjlighet att kunna skaffa barn, utöver adoptionsalternativet.

DEBATTEN OM värdmödraskap förtjänar ett lägre tonläge som inte enbart kretsar kring överdrivna domedagsprofetior. Frågan är komplex men inte så svart-vit som många vill få den till.

Som med många andra frågor i svensk politisk debatt måste rädslans apostlar våga släppa sin dogmatism och kunna erkänna att det finns anledningar till att bejaka framsteg och nya möjligheter.

Makten över den egna kroppen är en fundamental frihetsfråga.

Det är hög tid att lagstiftningen moderniseras så att beslutet om att bli surrogatmoder tillfaller den enskilda kvinnan.

Det är att stå upp för kvinnors frihet och egenmakt, om något.