Vid 18-tiden i lördags upptäckte föräldrarna i Vetlanda att deras treårige lille pojke var försvunnen. Eftersom höstmörkret låg tätt och pojken bara hade pyjamas på sig fanns ingen tid att förlora, trots att pojken bara varit borta i en kvart.

Polisen tog larmet på största allvar och var snabbt på plats. Väl där valde patrullen att följa metodboken i sökandet efter den lille pojken – trots att klockan tickade och kvällsvädret var allt annat än barnvänligt.

Gick inte att se

– Och det här ärendet visar att metodiken fungerar, konstaterar Jens Andersson, Höglandspolisen.

Enligt de utarbetade metoder polisen följer i sådana här lägen står närsök som första punkt.

– Det innebär att vi alltid börjar i bostaden eller den byggnad där personen skulle ha befunnit sig, förklarar Jens Andersson.

– Så trots att familjen var säker på att barnet lämnat hemmet sökte patrullen där inne först. Och under täcket i en säng hittades pojken. Han låg så dold att det bara gick att upptäcka honom om man kände på täcket.

Torr och varm

30 minuter efter att samtalet kommit till polisen kunde patrullen nöjt konstatera att treåringen aldrig lämnat hemmet. Han hade bara bytt säng.

Inkrupen under det mjuka täcket låg den lille killen torr och varm mitt i det kaos som pågick runt om honom. Antagligen var föremålet för all oro den som var allra lugnast mitt i situationen.

– Vi använder samma metodik även när personer försvinner från exempelvis ett äldreboende. Vi börjar leta i byggnaden och det är inte ovanligt att vi då hittar personen som antas vara borta, säger Jens Andersson.

Annons