— Man kan skriva men inte prata, man kan prata men inte skriva. Man kan ha lättare för att uttrycka sig på engelska än svenska trots att svenskan är ens modersmål. Det finns alla tänkbara varianter av det här, förklarar Helena Taubner, doktorand vid Högskolan i HalmUnder måndagskvällen föreläste Helena Taubner om afasi, identitet och sociala medier. stad.

Fakta: Afasi

Afasi innebär att ha språkliga svårigheter efter en hjärnskada, oftast efter en stroke. Du..

Fakta: Afasi

Afasi innebär att ha språkliga svårigheter efter en hjärnskada, oftast efter en stroke. Du kan ha svårt att prata och skriva, eller förstå talat och skrivet språk.

(källa: vårdguiden)

Hon pratar om afasi, de språkliga svårigheter som drabbar 10 000 svenskar varje år efter hjärnskador.

I samarbete med Afasiförbundet i Jönköpings län intog hon under måndagskvällen Studieförbundet vuxenskolans lokaler för att presentera första delen av sin avhandling om afasi och sociala medier.

Annons

— Vi är i väldigt hög grad vårt språk. Det är inte bara om jag pratar svenska, spanska eller arabiska som definierar mig. Det är också språknivå på olika sätt, vi signalerar social status med vilket ordval vi gör. Det gör att om språket då förändras från en dag till en annan så väcks frågor om identitet, säger Helena Taubner.

— Ser jag mig själv som en människa med afasi eller inte? Är jag en människa med afasi eller råkar jag just nu bara ha svårt för att uttrycka mig? Det är ett ställningstagande man behöver göra.

I Sverige använder nästan alla internet vilket leder till att nästan alla med afasi på ett eller annat sätt är aktiva på sociala medier. Helenas forskning, som bygger på intervjuer med nio människor drabbade av afasi, är därför inriktad på digital kommunikation.

— Sociala medier erbjuder fler sätt att kommunicera. Eftersom det finns fler former har man också fler alternativ när det gäller hur man vill framställa sig. Om någon skriver något på Facebook och jag Helena gillar det så blir det en blå tumme. Om någon med afasi gillar så ser det likadant ut. Men om vi ses i ett rum och pratar kan en skillnad synas. På internet har man kontroll på formen på ett annat sätt.

Med sin forskning vill Helena lyfta frågor om hur digitala medier kan bli en tillgång i rehabiliteringsarbetet för de som drabbats av till exempel en stroke.

— Man vill kunna göra ett medvetet val. För att göra valet att skapa en identitet med afasi eller en utan måste först ha kontroll över sammanhanget, sen formen sen innehållet, säger hon.