När Svenska Dagbladets kulturredaktion efterfrågade minnen från de senaste hundra åren blev responsen enorm. Närmare 1 500 bidrag från läsare och kulturpersonligheter kom in till redaktionen.

En av dem som delade med sig av ett av sina starkaste minnen är Ywonne Gill från Sävsjö.

— Jag skriver en hel del, och när jag fick syn på det här så tänkte jag att det var en rolig grej, säger hon.

Annons

Av de 1 500 minnen som skickades in valdes sedan ”de starkaste, bästa, mest talande och roligaste” läsarminnena ut, för att samlas i boken ”Jag minns” av författaren Peter Englund och Svenska Dagbladets litteraturredaktör Madelaine Levy.

Nutidshistoria

Och bland minnena, som innefattar allt från 1930-talets hästdrivna plogar i ett vintrigt Stockholm till 1990-talets sega modem, finns Ywonne Gills minnesfragment.

— Det känns jätteroligt. För mig är det ofta vanliga människors berättelser och minnen som berör mig mest, och nu får jag vara med och skapa lite av vår egen nutidshistoria.

Ywonnes text är inte lång, men den är väldigt stark.

— Den handlar om en händelse för ungefär 18 år sedan, då en person som jag stod mycket nära gick bort. Händelsen i sig är bearbetad sedan länge, men minnet lever ju alltid kvar, säger hon och fortsätter:

— Jag tror mycket på att kunna berätta om saker som är svåra. Förhoppningsvis kan det få andra i samma sits att känna sig mindre ensamma, och kanske själva kan börja bearbeta det.