Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Elpriset borta med vinden

Natten till måndag den 10 februari var det negativa elpriser i Sverige. Det har aldrig tidigare hänt. Någonsin. Kunderna kunde under fyra timmar få betalt för att konsumera el.

De negativa elpriserna är en signal om att något inte står rätt till på elmarknaden. En parallell kan dras till de negativa räntor som Riksbanken länge hade. Minusräntorna skapade en rad ogynnsamma effekter för samhället – som hög skuldsättning och svag krona – och allt berodde på ett tunnelseende kring att till varje pris klara ett mål. På kapitalmarknaden är roten till det onda inflationsmålet om två procent. På elmarknaden är problemet politikens mål om kraftigt utbyggd vindkraft.

Det var stormen Ciara som utlöste det negativa elpriset, eftersom den fick vindkraftverken att gå på högvarv. Det producerades mer el än vad som efterfrågades – vilket snabbt blir ett problem på elmarknaden, där tillgång och efterfrågan måste vara helt i balans varje sekund. El går inte att spara.

I Sverige är vi inte heller vana vid att elproduktionen varierar med vinden. Det svenska elsystemet är utformat utifrån att några stora anläggningar producerar energi, oavsett vädret för dagen. I botten finns kärnkraftverken i söder. Och när människor går upp på morgonen – när landets alla kaffebryggare knäpps på och arbetsplatserna drar igång – då beordras att vattenkraftverken i norr ska öka sin produktion. Det är ett elsystem som är reglerbart för att matcha efterfrågan. Vindkraften är däremot inte planerbar. Och än så länge finns inte heller några färdiga lösningar för att i stor skala lagra energin när produktionen överstiger efterfrågan. Så det som kortsiktigt kvarstår för producenterna är att betala kunder med rörligt pris för att bli av med elen. Det är i längden ohållbart. Ett energibolag lär definitivt inte vilja investera enorma summor i kraftverk för att sedan betala för att bli av med elen som produceras.

Att negativa elpriser ändå kan uppstå beror på att politiken har drivit på utbyggnaden av vindkraft, utan att ha en idé om hur elsystemet ska fungera. Bara sedan år 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder kronor i subventioner för vindkraft via systemet med elcertifikat.

När elproduktionen viktas om från kärnkraft till vindkraft uppstår också andra problem i systemet – kvaliteten på elen sjunker. Det som spelar in är att kärnkraftverken, precis som vattenkraftverken, bidrar med så kallad svängmassa till elsystemet. Svängmassan uppstår i tunga turbiner och generatorer, som fortsätter att producera el även ett litet tag efter att kraftverket har slutat driva generatorn. Och mycket svängmassa gör det lättare att upprätthålla rätt frekvens i näten. Vindkraften kan dock inte bidra med svängmassa på naturlig väg.

Negativa elpriser är precis som negativa räntor ett uttryck för att ett mål har slagit fel. På elmarknaden bör politiken ha en idé om hur helheten av alla kraftslag ska fungera inte bara att det ska bli fler snurror.

Under fyra skälvande timmar fick svenska folket betalt för att använda el.