Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Coronaappar kommer inte skydda oss

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Politiker hävdar att all data som samlas in för att hindra smittspridning är anonym. Enligt forskning har de helt fel.

Ryssland. Singapore. Polen. Kina. Iran. Men också Tyskland, Norge, Sydkorea och Storbritannien. Diktaturer och demokratier världen över har lanserat en app för att spåra människor och minska smittspridningen av coronaviruset.

Till det här kommer länder som USA, Israel, Brasilien, Österrike, Belgien, Frankrike, Danmark, Italien och nu senast Sverige. I dessa stater används mobiloperatörernas data ihop med annan personlig data från exempelvis betalkort för att spåra rörelser och mönster. Det finns många fler exempel.

Spanien och Australien använder drönare för att upprätthålla strikta karantänsregler. I Thailand, Kambodja och Niger har de som spridit sann och relevant information om viruset jagat och åtalats av myndigheter. Och i folkrika länder som Etiopien, Indien och Bangladesh har staten stängt av eller kraftigt begränsat tillgången till internet.

Coronaviruset har försvagat ekonomiska och medicinska system. Men framförallt har staters respons haft en förödande effekt på våra sociala och kulturella system. Kraftiga intrång i människors privatliv och integritet är nu emotionellt etablerat.

Medborgare saknar juridiska och mentala verktyg för att hantera dessa hastiga operationer. I stället blir vi resignerade. Det är till viss del vårt eget fel. Steg för steg har vi bekvämt bytt bort vår högst värdefulla och djupt privata information för smidigare sökningar och skönare spellistor.

Men det har också byggt en övervakningskapitalism. App för app har vi förts bort från vår plats som kännande, tänkande och viljande varelser. Människans autonomi har blivit till datapunkter som Google, Amazon och Facebook kan förutspå och påverka.

Data och personlig information är den enskilt viktigaste resursen i dag. 64 procent av företagsledare uppger att ökad reglering och lagstiftning för personlig integritet är den största risken – före saker som att hitta rätt personer att anställa. Därför är coronaapparna så farliga.

Stater och politiker har upprepat samma sak: All data är anonymiserad. Det borde få vem som helst att bäva. Det krävs nämligen bara enstaka anonyma datapunkter för att avanonymisera nästan vem som helst, enligt forskning.

En studie från 2013 visar hur anonymiserad mobildata från operatörer avslöjar identiteten på 95 procent av 1,5 miljoner användare utifrån fyra datapunkter. En studie från 2015 kunde med fyra anonyma platsbaserade datapunkter identifiera 90 procent av personerna i en samling med 1,1 miljoner människors betalkortsinformation. Och en studie från 2019 lyckas öka träffsäkerheten till 99,98 procent av samtliga amerikaner, dock med ett dussintal datapunkter.

Det finns så klart drösvis med avskräckande exempel utanför akademin. Exempelvis kunde tyska journalister köpa anonym data med tre miljoner tyskars anonyma internethistorik och identifierade bland annat en domares porrvanor och en riksdagsledamots mediciner.

Paul Ohm, juridikprofessor och integritetsforskare vid Georgetownuniversitetet har kallat idén om anonym data för ”helt falsk”. Han menar att DNA är den enda typen av personlig information som är svårare att anonymisera än platsdata från exempelvis mobiltelefoner.

Det här har visat sig under coronakrisen. I Sydkorea visade data från coronaspårningen hur en man uppehöll sig i ett område känt för prostitution, medan en annan person identifierades när han deltog i en utbildning om sexuella trakasserier.

Problemet med att ge bort data nu förstärks om känslan av att bli övervakad fungerar och folk faktiskt rör sig mindre. Norge såg en minskning på 60-65 procent i personers resor efter att Telia och Telenor räckte över sin data till staten. Men för att se hur dessa personer rör sig i allt mindre cirklar behövs än mer finkornig data. Så börjar övervakningsspiralen.

Ingen behöver ge bort sin mest intima information för att göra sin samhälleliga plikt, kristid eller ej. Den som vill bidra till ett mer öppet, fritt och förtroendefyllt samhälle gör bäst i att slå av mobilen.