Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Vad gör finansministern på jämställdhetsforum i Jönköping?

Jämställdhet beror inte på enskilda skatter. Ett modernt skattesystem kan skapa rättvisa.

Under onsdagen öppnade årets upplaga av Forum Jämställdhet med Jönköping som värdstad. Invigningstalade gjorde finansminister Magdalena Andersson (S). Förvisso är regeringen uttalat feministisk, men vad gör en finansminister på ett jämställdhetsforum?

Svaret gavs vid den efterföljande debatten. 1978 blev Agneta Stark första kvinna att disputera i företagsekonomi vid Stockholms universitet, och har sedan dess tagit plats som en etablerad röst i frågor om ekonomisk jämlikhet. På plats i Jönköping kritiserade Stark landets etablerade partiväsende.

I början av 90-talet genomförde Sverige århundradets skattereform. 1995 var kvinnors andel av männens inkomster 78 procent. Sedan dess har kvinnor gjort vad samhället sagt krävs av dem för att förbättra sin ekonomiska situation: skaffa en högre utbildning, gör karriär, byt jobb, var tuff i löneförhandlingar och kräv vad män i motsvarande sits får. Siffran i dag? 78 procent, utbrast Stark förtvivlad.

Enligt henne har inget parti eller någon regering i modern tid åstadkommit ökad ekonomisk jämställdhet. Snarare tvärtom: exempelvis gynnas fler män än kvinnor när Januaripartierna avskaffar värnskatten.

Det låter hårt. Enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån ökade kvinnors inkomster med 41 procent och männens med 30 procent mellan år 2000 och 2017. Kvinnors andel av mäns förvärvsinkomst var 83 procent 2018.

I dag är kapitalinkomster en viktigare del för en persons livsinkomst. Här ökar skillnaden mellan män och kvinnor. Män äger mer och avkastningen beskattas sedan lägre än löneinkomst. Genom livet samlar de på sig mer välstånd än kvinnor.

För att ändra på sådant krävs politiker. Därför diskuterade Magdalena Andersson och Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson vilka åtgärder som behövs för en jämställd ekonomi.

Finansministern har rätt i att det styrs av skattesystemets progressivitet och storleken på skatteuttaget i förhållande till BNP, den så kallade skattekvoten. Men mellan 2005 och 2014 sjönk kvoten. Sedan Socialdemokraterna tog makten har den dock stigit: 2018 hade Sverige världens fjärde högsta skattekvot, ungefär 10 procentenheter över OECD-snittet.

Socialdemokrater kan alltså peka på att klyftan mellan män och kvinnors inkomster samtidigt minskat. Men om skatteuttaget nu stiger, varför hålls en tvådagarskonferens för ekonomisk jämställdhet?

Jämställdheten ökar inte genom att behålla skatter som framförallt drabbar män, eller att skapa särskilda undantag för kvinnor. Särlösningar kan temporärt utjämna skillnader. Men på lång sikt kan ekonomiska beteenden och val ändras mer genom ett reformerat skattesystem som är modernt, rättvist och enkelt för alla. Exempelvis genom sänkt marginalskatt och förändrad kapitalskatt.

Värnskatten har alltid kunnat avskaffas helt på egna meriter. En av de mest etablerade åsikterna bland ekonomer är att den är dålig och ineffektiv. Att effekten är att fler män än kvinnor får sänkt skatt betyder inte att skatten ska behållas i jämställdhetens namn.

Sverige har bland världens högsta kapitalskatter trots den slopade fastighetsskatten. Även här behövs en genomlysning. Att ändra de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag vore välkommet.

Reglerna är ett lapptäcke som skapar incitament för inkomstomvandling för att sänka sin skatt. Som studieförbundet SNS och Konjunkturinstitutet visat i en ny rapport har uttaget från fåmansbolag ökat kraftigt och utgör nu 2 procent av BNP, vilket urholkar arbetsinkomst som skattebas och skapar effektivitetsförluster i skatteuttaget.

En mer enhetlig och tydlig kapitalbeskattning, något Svantesson såg som positivt, skulle också råda bot på ojämlikheten i kapitalinkomster. Ihop med sänkta marginalskatter kan det på sikt leda till att 3:12-reglerna kan fasas ut.

Momsbeskattningen är också ineffektiv. Där lyckas Sverige bara ta ut 52 procent av den totala skattebasen, vilket är under EU-snittet. En bredare skatt är mer träffsäker och därmed enklare för alla att hantera.

Att finansministern och oppositionen lägger mer tid på att gemensamt lösa dessa politiskt svåra knutar vore mycket välkommet. Det vore också mer klädsamt än att de, som på scenen i Jönköping, bråkar om det var bättre att årets avskaffande av värnskatten genomfördes av Stefan Löfven och Januaripartierna eller av Ulf Kristersson med stöd av Sverigedemokraterna.