Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Vad har globaliseringen ställt till med?

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Coronakrisen sägs ha dödat kapitalismen och den globala ekonomin. Men svensk vänster ser i syne.

En unison svensk vänster har dödförklarat globaliseringen, kapitalismen och nyliberalismen. Socialisten och ETC-skribenten Kajsa Ekis Ekman menar att ”luften går ur kapitalismen” i och med coronakrisen. Den socialdemokratiska idéföreningen Reformisterna anser att nyliberalismen inte klarar provet mot verkligheten när krisen slog till.

Och i S-tidskriften Tiden menar chefredaktören Payam Moula att det är dags för en ”postliberal socialdemokrati” att ta vid eftersom marknadsliberalismens och kapitalismens senaste kvartssekel ”bidragit till att förvärra problemen” med sociala och ekonomiska orättvisor.

Det är på ett sätt glädjande att vänstern vill prata liberalism. Utan en livskraftig vänster skulle syret för en, i bred bemärkelse, flammande fri höger försvinna. Men det är samtidigt synd att se hur snäva och förväntade analyser vänsterns idépolitiska ledstjärnor bjuder på. Tror de verkligen att världen böjer sig när de blinkar?

Mindre orättvisa uppnås genom öppenhet, handel och kapitalism. All data tyder på att skillnaden i välstånd globalt sett minskat de senaste två årtiondena. Den procent med högst välstånd har sett sin andel av tillgångarna minska från 46,9 till 45 procent sedan år 2000, enligt den senaste Global Wealth Report.

Likadant för de tio och fem procent med högst välstånd. Deras andel har sjunkit med ungefär 10 respektive 5 procent. Enligt Branko Milanovic, världsledande ekonom inom ojämlikhet, har ginikoefficienten sjunkit sedan 1980-talet enligt tre olika sätt att mäta. Ju lägre gini-värde, desto mer jämlikt samhälle. Vilka problem är det kapitalismen förvärrat det senaste kvartsseklet?

Internationell handel gynnar alla, men vissa mer än andra. Två amerikanska ekonomer har visat att de med lägst inkomster tjänar i snitt tre gånger så mycket på handel som de med högst inkomster, eftersom de konsumerar mer av produkter som global handel sänker priset på.

Och som ekonomen Fredrik Erixon visat har handel och öppna marknader lett till att vanliga varor som tvättmaskin, symaskin, kylskåp och glödlampor i Sverige sedan 1970 blivit mellan 45 och 75 procent billigare tack vare globala produktionsmodeller. Vad är det globaliseringen egentligen ställt till med de senaste årtiondena?

Det finns dock arbete att göra för den som tror på kapitalismen. Leverans- och varukedjor har slagits sönder eller rubbats rejält på grund av åtgärderna för att minska smittspridning. Det har bland annat tagit sig uttryck i material- och medicinbrist inom EU.

Det tror vänstern är kapitalismens möte med verkligheten. Och ja, det är sant att systemet hackat. Men som Pascal Lamy, tidigare chef för Världshandelsorganisationen (WTO), summerat det: Problemet är inte globaliseringens utan kapitalismens, eftersom lagerhållning i systemets syn är dyrt.

Men bristerna som coronakrisen exponerat i staters och företags försörjningskedjor är ett tecken på raka motsatsen till vad vänstern tror sig se. Att göra sig beroende av en enda leverantör av exempelvis mediciner som använder en minutbaserad logistikkedja är vad smarta företagare, politiker och andra makthavare får lära sig att inte göra.

Sedan 1950-talet är ekonomisk teori samstämmig: för att sänka den totala risken vid en investering bör riskerna spridas ut. Man ska helt enkelt inte lägga alla ägg i en korg. Men det är tyvärr vad många har gjort.

I vänsterns ögon är sådan koncentration en produkt av en alltmer intensiv global kapitalism som stryper vanligt folks chans att tjäna en slant. I själva verket är det tvärtom: När enskilda bolag tillåts dominera så försvinner den dynamik och konkurrens som gör kapitalismen till världens främsta värdeskapare för vanligt folk.

I dag verkar vänstern vilja att vi ska stänga gränsen, sluta handla och bli livegna. Men Växjöstadgan, som försökte knyta smålänningar till sin torva, antogs midsommaren år 1414. Det är en chimär att Sverige eller omvärlden behöver gå bakåt för att göra framsteg.