På onsdagen kom beskedet att covid-19 krävt sitt första offer i Jönköpings län – en äldre person med bakomliggande sjukdomar som vårdades på länssjukhuset Ryhov.

Samtidigt som tankarna går till personens närstående och den sjukvårdspersonal som gjorde sitt yttersta för att vårda en patient vars liv inte gick att rädda påminner smittskyddsläkare Malin Bengnér om att de flesta som smittas kommer att få lindriga symtom. Därtill ska vi ha i åtanke att utbrottet i länet fortfarande är mycket begränsat.

Som tidningen nyligen berättade på nyhetsplats jobbar regionen febrilt med att förbereda sig för en kraftigt ökad smittspridning. Enligt Folkhälsomyndighetens värsta tänkbara scenario skulle mellan 40 och 50 personer i Jönköpings län behöva intensivvård vid samma tidpunkt. Den kapaciteten finns inte på långa vägar i dag, men tid finns till att skala upp.

Region Jönköpings län har goda förutsättningar sett till plånboken, med ett överskott i miljardklassen från 2019 och storvinst i det nya kommunala utjämningssystemet. De medlen kommer att behövas både under coronakrisen och när puckeln av alla framflyttade, icke akuta, operationer ska betas av efteråt. Sådana ekonomiska muskler har ingen annan region i landet.

Alla kriser blottlägger sprickor i samhällskroppen. Efter pandemin kommer debatten att handla om brist på beredskap. Krav på ökad lagerhållning och kapacitetsreserver lär komma som brev på posten för regionerna. Jönköpings län bör ta på sig ledartröjan i ett sådant arbete.

Just nu görs enorma insatser för omställningsarbete på alla nivåer. Det kan se ut som att ösa ur en läkande båt, men nöden är som bekant alla uppfinningars moder. Som exempel rapporterade tidningen nyligen att samtliga regiondrivna vårdcentraler snabbutbildas i att så långt det är möjligt gå över till digitala vårdbesök. Arbete som skulle ha tagit ett år måste klaras av på en dryg vecka.

Det kan göra stor nytta, både för att undvika smittspridning på vårdcentralerna, och för att på längre sikt fånga upp den ökande efterfrågan på digital vårdkontakt som syns tydligt. Hittills har den till största delen fångats upp av privata nätläkarmottagningar.

Regionråden Mia Frisk (KD) och Rachel De Basso (S) berättar för tidningen att personalbrist kan bli det största problemet under pandemin. Det problemet är inte nytt. Personalbrist fanns långt innan pandemin.

Friställd SAS-personal erbjuds via Sophiahemmet snabbutbildning för att kunna rycka in med enklare arbetsuppgifter i sjukvården. Fler branscher borde följa exemplet och de som deltar borde uppmuntras att läsa vidare till under- eller sjuksköterska senare.

Vissa branscher kommer att studsa tillbaka på banan när efterfrågan kommer tillbaka. För andra kommer det att ta längre tid och omställning blir nödvändig. Sjukvårdens arbetskraftsbehov finns där. En kombination av en ekonomi i gungning och att sjukvården hamnar i fokus som en samhällsnyttig och meningsfull sektor att arbeta i kan ge ett uppsving för rekrytering.

Coronaviruset kommer att besegras. Vården kommer att utsättas för stora påfrestningar, men den kommer att stå pall. Efter pandemin kan effekten bli att den stärks. Det vore en tröst av bästa sort.