Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nikolic: Med pandemin kom infodemin – så bekämpar vi den tillsammans

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Visste du att det är 5G-nätet som sprider coronaviruset? Eller har du läst nyheten om att du kan bli av med viruset genom att dricka varma drycker eller blåsa med en hårfön i munnen? Hörde du förresten också att den svenska sjukvården håller på att implodera?

Alla ovanstående historier florerar just nu som ”nyheter” i sociala medier, men de är falska – så kallade fake news. Byggda på konspirationsteorier, rena påhitt eller spins på fragment av sanningen. Det världsomspännande problemet med desinformation kring corona har vuxit till proportioner som WHO kallar en infodemi som går hand i hand med pandemin. Potentiellt ett allvarligt informationsproblem som kan riskera människors hälsa, skada förtroendet för myndigheter och skapa spänningar mellan länder och etniciteter. Det är en oroande utveckling även för Sveriges del med tanke på att en av fem invånare uppger att de har svårt att avgöra om nyhet är sann eller inte.

Fake news är en förtroendeundergrävande företeelse i ”fredstid”, men än allvarligare i tider då världen utkämpar en oviss kamp mot coronaviruset. Det finns nog att oroa sig över just nu - utan att vi ska oroa oss över det som inte är sant. Besvärande nog har jag personligen de senaste dagarna hört människor i min närhet referera till de falska nyheterna som om de vore sanna nyheter. Inte sällan har den så kallade nyheten presenterats som att den kommer från en seriös nyhetssajt, ofta utländsk. Men en fräsch och till synes proffsig sajt, eller en snygg logga i gammaldags skrift som ger vibbar av anor och trovärdighet, är ingen garant för saklighet. Inte alls, det krävs mer än så.

Skäll från alla håll så är vi rätt ute

För tidningen är bekämpandet av fake news ett huvuduppdrag. Men i den allmänna diskussionen blir ofta just tidningarna beskyllda för att producera falska nyheter. Det är sällan de anklagelserna kommer från vetenskapsmän och forskare, utan i regel från individer eller organisationer med egna, väldigt starka, agendor. Det kan vara politiska grupperingar, intresseföreningar, representanter för andra stater eller andra sammanslutningar som inte vill se världen skildrad genom den journalistiska metodens prisma. Det vill säga en objektiv och oberoende journalistik är för dem ett hot eftersom den inte gagnar deras mål. Låt oss vara övertydliga med varför: En nyhetsredaktion har bara en enda uppgift - att informera publiken om det som är nyhetsmässigt relevant. Och nyhetsredaktionen har därmed bara en enda arbetsgivare - publiken. Det innebär inte att alla i vår publik ska gilla allt vad tidningen rapporterar om, älska alla frågor vi ställer eller hålla med om varje rubrikval. Det främsta tecknet på att vi är objektiva är just att vi ska ge hela spektret, att du ibland blir överraskad, ibland nöjd och ibland förbannad. I valtider brukar jag säga att om vi bara får skäll från alla håll så är vi rätt ute.

Och skäll får vi även under coronakrisen. Att vi överrapporterar. Att vi underrapporterar. Att vi överdriver eller att vi underdriver. Här om dagen från lokala sjukvårdsmedarbetare när vi lyfte fram nyheten att en större andel av de som konstaterats smittade av corona i Jönköpings län dör, jämfört med utvecklingen i grannlänen.

För vår del handlar det inte om sensationslystnad och som jag ser det kan det aldrig vara fel att ställa frågan varför. Även om vi gärna extraherar och förmedlar relevant myndighetsinformation så är vi inte en megafon åt myndigheterna. Om läsarna undrar över de relativt sett höga dödstalen så undrar vi det också. Och då söker tidningen svaret från ansvarig instans. På så vis kan tidningen helt enkelt ge läsarna ännu en pusselbit till helhetsbilden.

Fel inte detsamma som fake

Som utgivare för Hall Medias 18 tidningar vet jag att alla våra journalister alltid anstränger sig för att vi ska ha rätt fakta och relevanta nyhetsvinklar på våra storys. Men jag vet också att det emellanåt blir fel. Vi har till exempel historien om KKK-tåget som visade sig vara ett vanligt lussetåg. I grunden ett polisskämt som gick överstyr och lurade oss på Hall Medias tidningar, men även flera andra medier. Vi har också genom åren vid olika tillfällen av misstag eller på grund av slarv publicerat nyheter där fakta blivit fel. Och det kommer tyvärr att hända igen. Här om veckan hamnade vår samarbetspartner TT (Tidningarnas Telegrambyrå) i blåsväder med en nyhet innehållande felaktiga uppgifter på antalet svenskar som påstods ha dött i corona. Men fel är inte detsamma som fake.

Skillnaderna mellan tidningarna och rent agendastyrda fakenewsproducenter och profitörer som livnär sig på falska nyheter är egentligen två. Den ena är uppsåtet. Tidningarna, eller TT i exemplet ovan, har inget uppsåt att sprida felaktig information. Den andra är hur tidningarna hanterar de misstag som i bland sker. Vi står kvar med dig där du är när vi begått ett misstag eller om vi blivit lurade. Vi är nåbara: utgivarens mejl och telefonnummer finns på sajterna och i tidningen, vi svarar på insändarsidor och i kommentarsfält, och vi publicerar rättelser och fällningar i våra egna kanaler. Det gör inte fake news-makarna. De går inte att få tag på.

Jag vill likna relationen mellan tidningen och publiken med den man har med en kär vän. I en lång och trogen relation behöver man varandra, och gillar varandras sällskap. Men det kan också bli slitningar emellanåt. Ibland händer det även att vänner gör fel - kanske med hårda ord eller ett enstaka dåligt uppträdande. Men en sann vän stannar kvar, erkänner sitt misstag och tar konsekvenserna av det. Vännen förklarar varför det gick snett, hur hen hade tänkt och ber om ursäkt. Sedan kan relationen fortsätta med ett bibehållet ömsesidigt förtroende. Det är den typen av relation som tidningen vill ha med sin publik.

Varsamhet i prövande tider

Det ligger nog i allas vår natur att det är jobbigt att erkänna när man har gjort fel. Det är skamfyllt helt enkelt. Även för mig som utgivare för tidningen suger det att behöva erkänna misstag. Jag vill att vi på tidningen alltid gör rätt - i alla lägen. Men vi är människor och ibland blir det helt enkelt: fel. Det är då tidningen, för att behålla vänskapen med dig som läsare, kliver fram och erkänner tillkortakommanden. Informerar brett om det för att ställa saken till rätta. Det gör lite ont för ens ego, det gör det. Men det är alltid värt det. För att det är rätt för den långsiktiga relationen med dig som läsare. Ärlighet, tillit och öppenhet. Det ska du alltid kunna förvänta dig av oss på tidningen. På så vis kan vi tillsammans bekämpa fake news.

Så för dig som, liksom jag, tar del av nyheter även via sociala medier: Var extra varsam i dessa prövande tider. Läs dina nyheter som att det vore 1 april – varje dag. Låter en nyhet för galen för att vara sann? Då är den nog just för galen för att vara sann.

Här tre enkla men goda råd för den som vill göra en koll på en nyhets äkthet:

• Kolla källan. Känner du igen nyhetsförmedlaren, har den en ansvarig utgivare eller kontaktuppgifter där redaktionen eller upphovsmannen kan nås?

• Finns det i artikeln bakgrundsfakta, citat från erkända experter eller hänvisning till en faktabaserad källa?

• Finns det fler trovärdiga källor som rapporterar samma sak?