Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Regeringens förslag – 799 miljarder till väg och järnväg: ”Den största satsningen i modern tid”

Regeringen vill lägga 799 miljarder kronor på att underhålla och utveckla vägar och järnvägar åren 2022–2033.

Det ska också ge utrymme för att bygga deletapper i stambanor för snabbtåg.

– Det är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Regeringens nya infrastrukturproposition har förhandlats fram mellan de två rödgröna regeringspartierna S och MP, samt C och L. Den nya ramen innebär en ökning med 21 procent, 176 miljarder mer jämfört med nuvarande plan för 2018-2029.

– Det är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en pressträff med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger Bolund, och framhåller att utsläppen från transportsektorn måste ned kraftigt och att infrastruktursatsningarna är en viktig del i det.

Propositionen sätter de ekonomiska ramarna för underhåll och investeringar för väg och järnväg de kommande tolv åren.

Det finns tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur.

Av de 799 miljarder kronorna föreslås 437 gå till nyinvesteringar i till exempel nya stambanor för järnväg eller nya eller ombyggda vägar, tunnlar och broar.

Per Bolund säger att det ger utrymme för att "färdigställa" Norrbotniabanan. När den är komplett ska den täcka in sträckan mellan Umeå och Luleå. Men han säger samtidigt att det inte går att säga när den kan vara på plats.

Tomas Eneroth säger att pengar från EU, bland annat från återhämtningsfonden, kan snabba på just det bygget, andra järnvägsprojekt och investeringar i Göteborgs hamn.

– Jag bedömer att det finns goda förutsättningar att få finansiering från EU och på det sättet påskynda, och minska de offentliga kostnaderna för Norrbottniabanan, säger Tomas Eneroth.

Tankarna på att lånefinansiera nya stambanor för snabbtåg är borta. Utbyggnaden ska ske etapp för etapp inom budgeten för infrastruktur, enligt Eneroth.

Både Eneroth och Bolund svarar ett rakt "Ja" på pressträffen om propositionen innebär att nya stambanor ska byggas mellan de tre storstäderna, trots att det är oklart när nya etapper kan påbörjas.

Det är ganska rimligt att man tänker sig att börja planera för det som är fortsatta viktiga delar för att hela systemet ska komma på plats, säger Eneroth.

För närvarande projekteras sträckorna Järna-Linköping, Göteborg-Borås samt Hässleholm-Lund.

När riksdagen har klubbat de ekonomiska ramarna tar Trafikverket fram förslag för en nationell plan med konkreta projekt som ska prioriteras. Planen ska gälla från år 2022 och beslutas av regeringen.

Av de 799 miljarderna ska 197 miljarder gå till drift och underhåll av väg och 165 miljarder till drift och underhåll av järnväg.

Det är en ökning med 40 miljarder för järnväg och 33 miljarder för väg.

I förhandlingarna om propositionen har, enligt uppgift till TT, MP kämpat för pengar till järnväg och C och L för pengar till väg.

Den stora frågan blir nu hur långt höjningen av den ekonomiska ramen räcker och vad som ska prioriteras i den kommande nationella planen. Tomas Eneroth trycker hårt på att att kostnadskontrollen måste vara hård, höjningar av ramen får inte den effekt de borde om byggnotorna skenar som de har gjort hittills.

I januariavtalet mellan de fyra partierna står att nya stambanor ska färdigställas. Men hittills är bara tre delsträckor beslutade. De finns med i den nuvarande nationella planen och de beräknas kosta 71 miljarder kronor fram till 2029.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen kostar enligt Trafikverkets senaste bedömning 295 miljarder kronor.

Men L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson bedömer att Trafikverket kommer att vilja lyfta fram andra angelägna objekt runt om i Sverige.

Det innebär att de nya etapperna av stambanor kommer att komma längre fram i tiden, sade Persson i tisdags.

Trafikverket har i sitt underlag till propositionen betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Trafikverket har också pekat på att den nuvarande ekonomiska ramen inte räcker för att upprätthålla dagens funktionalitet på vägar och järnvägar.

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT

Niklas Svahn/TT

Fakta: Pengar till infrastruktur

Den nuvarande ekonomiska ramen för 2018–2029 omfattar 622,5 miljarder i 2017 års priser.

I den nya infrastrukturpropositionen för 2022–2033 föreslås ramen vara 799 miljarder i 2021 års priser.

Därtill beräknas 77 miljarder tillkomma från ban- och trängselavgifter under 2022–2033. De kan också användas.

Därmed blir totalsumman 876 miljarder.

När propositionen har behandlats av riksdagen får Trafikverket regeringens uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan. I den listas de objekt som ska prioriteras.

Regeringen tar beslut om den nationella planen nästa år.

Fakta: Regeringskansliet