Annons
Vidare till smalandsdagblad.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sveriges strategi i pandemin

Den 11 mars konstaterades det första dödsfallet av covid-19 i Sverige. Exakt två månader senare den 11 maj, hade dödssiffran stigit till hela 3 256 personer. Det är en förfärande hög siffra. Den är mycket högre än i våra nordiska grannländer, vilka valt en annan strategi än den svenska folkhälsomyndigheten och regeringen.

Samma dag hade antalet avlidna i Danmark kommit upp till 533 personer, i Norge bara till 224 och i Finland till 271. Då de andra länderna vart och ett har ungefär hälften av Sveriges invånarantal så ska dock den svenska siffran minskas till ca 1 600 för att bli jämförbar. Men det är ändå skyhögt över dödligheten i Danmark, Norge och Finland!

Det är häpnadsväckande att det inte har varit mer debatt om denna stora skillnad i dödlighet mellan Sverige och de nordiska länderna. Dessa länder är ju de mest jämförbara med Sverige när det gäller samhällssystem, sjukvård och omsorg – och följaktligen också när det gäller corona-statistik.

Sveriges folkhälsomyndighet och regering har ju valt en närmast världsunik strategi att möta covid-19 med och den har förvisso kritiserats av en hel del medicinska experter. Men från svenska politiker har det varit märkbart tyst, alla från Jonas Sjöstedt till Jimmie Åkesson ställer tydligen upp på den svenska linjen – som nu gett landet långt högre dödssiffror än i de närmast liggande grannländerna.

Danmark, Norge och Finland har haft betydligt hårdare restriktioner än Sverige under corona-pandemin. Sverige har haft en mer slapp attityd och agerat mer långsamt. Bland annat har restauranger och krogar varit öppna i Sverige, medan de rätt omgående stängdes i de andra tre länderna. Stopp för större folksamlingar än 10-20 personer infördes snabbt där. Men Sverige tillät länge hela 499 personer att samlas. Sen har det minskats till 49 personer och vissa restriktioner har införts på restauranger, krogar och caféer. Men då hade flera veckor gått med ökad risk för snabb smittospridning.

En annan sak utöver val av strategi som kan skilja är den långtgående privatiseringen av sjukvård och äldreomsorg i Sverige, särskilt då i Stockholmsområdet. Här kan också ligga en del av förklaringen till det höga dödstalet i Sverige jämfört med grannländerna. Intressant är också att jämföra dödstalen i Stockholm och Skåne, båda tättbefolkade områden. Men där privatiseringen har gått mycket längre i Stockholm.

Coronapandemin är långt ifrån över – men det kommer att finnas mycket att diskutera över den svenska regeringens och folkhälsomyndighetens märkliga – och gentemot grannländerna osolidariska vägval. Hittills har den gett enligt SVT:s Aktuellt ett FEM gånger så högt dödstal som hos våra nordiska grannar.

Det kommer också att finnas mycket att säga om förstörandet av de svenska beredskapslagren sedan 1990-talet, om apotekens och sjukvårdens bristfälliga lagerhållning, om hur marknadsanpassning och privatisering av sjukvård och omsorg har drabbat vårdtagare och vårdanställda.

Ingen ropar längre efter att marknaden ska lösa problemen - det är tydligt att det behövs en stark stat och ett starkt samhälle för att klara kriser av detta slag.

Thomas Erixzon, Nässjö

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel